Forever alone?
Jag har även jätte svårt att få nya vänner, inte för att jag inte vill ha några utan för att (ja eftersom det alltid är mig de inte gillar) det måste vara något fel på mig. Men asså, saken är den att jag är faktiskt snäll, givmild, rolig och lyssnar bra. Men jag kan tänka mig att problemet är att jag är ärlig. Folk säger att det är vad de värdesätter i en vän, men det stämmer inte riktigt. De vill att de håller med deras ärlighet, "är jag fin i denna klänningen?" Tanken går "jävlar vad fet hon ser ut" men munnen säger "ååååh! Du är så fin!!!" Jag är på gott och ont ärlig i detta sammanhang (inte så brutalt som tidigare tanke) men jag kan säga, nja, du ser faktiskt lite tjock ut.. Varför fråga om man inte vill ha svar? Asså jag vill ju själv veta om jag inte passar i något! Och om jag skiter i vad folk tycker för att jag vill ha på mig något ändå, då frågor jag inte.. Jag är inte omtyckt av brudar, så är det bara. Det är synd.. Men jag kan inte hjälpa att jag är ärlig, jag är det inte för att vara elak, tvärtom.. Synd att folk inte förstår det..
Eller är det min kassa, hårda humor? Mina nördiga intressen? Mitt bilintresse? Eller det faktum att jag kommer bra överens med killar? Jag är ensam, väldigt ensam.. Men jag är lycklig ändå, jag har två riktigt bra vänner och en underbar familj och en grymt jobb.
Jag be mobbad i skolan, så det kanske. Är meningen att jag ska umgås med några utvalda människor. Liksom, lycklig, fast lite för mig själv..
I just read a post and then started thinking about how many friends I've got. I know a lot of people! I often say hi to people when in out and about.. But friends.. They're not many.. I've got two. And we don't really hangout that often. We live three different lives. I have a boyfriend and a kid and are on maternity leave, one of my friends have a boyfriend, dog, school and work, my other friends lives at home, has a horse and party on the weekends. And therefor I'm not always included in their planes, and I get it!! I really do! But sometimes I wish that they would ask me, even though I'm probably gonna say no, it would feel good to know that they are thinking of me. I have a really hard time with getting new friends. Not that I don't want any, but because (it's always that they don't like me so) it's something wrong with me. But the thing is, I'm really kind, fun and loves to share and a good listener. I do believe I know the problem though, I'm honest! People say that that's what they value in a friend but it's not entirely true. They wants it to be their kind of honest, "do
I look good in this dress?" Thought goes "naw hell no, she looks fat." But they say "ooh, you look so pretty!" I'm, on good and bad, honest when you ask this question. Not as brutally as the thight but "well, not really you look a little fat." Why ask if you don't want the answer? I mean I want to know if don't look good in something. And if I don't care and will wear it anyway, i don't ask! The chicks don't like me, that's just the way it is. It's a shame though. I can't help that I'm honest. I'm not being mean, it's the other way round.. To bad people don't understand that.
Or is it my really bad, harsh humour? My geeky interests? Or my car addiction? Or the fact that I get along well with dudes? Iam lonely, very lonely.. But I'm happy anyway. I have two really good friends, a wonderful family and an awesome job!
I was bullied in school so maby I'm just supposed to be around a little crowd of people? You know, happy, but just a little by my self.
